Vi fick ett vittnesmål från en lärare som har förkylningssymptom

Jag är en av alla lärare som åkt på en förkylning och har nu varit hemma i en vecka. I en icke-Corona-värld hade jag jobbat sedan igår, då jag är pigg men ändå har symptom.
Detta ställer till det för väldigt många. Mina kollegor som är friska sliter halvt ihjäl sig, då många lärare är sjuka. Rektorn har svårt att få tag i vikarier. Mina elever har det tufft då halva klassen sedan två veckor är hemma, antingen p g a sjukdom, eller för att föräldrar håller dem hemma. Jag har gjort om och skapat nya uppgifter som ligger på vår lärplattform, It’s Learning. Detta så att alla elever ska ha saker att arbeta med, oavsett var de eller jag befinner sig/mig. Detta skapar dock en oerhörd stress bland de elever som är hemma. De får ju inte genomgångar eller förklaringar likt de elever som är på plats. Det i sin tur gör att jag får många frågor via It’s Learning.

Vidare så leder till att jag får en gigantisk rättningsbörda och försöker att förhålla mig till den, då jag ju inte får jobba när jag är sjukskriven. Jag är inte ensam, situationen är exceptionell, men oavsett så är det tufft för många just nu. Skolan är i ett vakuum och vi går på autopilot. Inget är som vanligt, men vi ska ändå låtsats som att inget hänt.

Personligen så tycker jag att skolan är sekundär just nu, det viktiga är att stoppa spridningen. Men, genom att verksamheter på grundskolan ska rulla på som vanligt, när inget är som vanligt, riskerar att göra så att allt kraschar oavsett. Pest eller kolera, vad väljer vi?

Jag sänker min nivå, jag försöker vara snäll mot mina duktig-flicka-demoner och jag lugnar stressade elever så gott jag kan och tröstar mig med att mina elever endast går i åk 7.

Må gott!

M v h
Jenny, lärare i sv och eng åk 7-9, Örebro