Vi fick ett brev från en lärare som reflekterar över lärares uppdrag under Coronakrisen

Jag har funderat så mycket på lärarens situation de senaste veckorna. Vad är skolan, vilka olika roller har vi? En social arena eller en lärande arena. Givetvis båda, där olika yrkeskategorier har olika uppdrag-lärare som står för lärandet inom olika ämnen och fritidshemmet som står för pedagogik i lek samt omsorg. Redan här anser jag att man inte definierat dessa två olika bitar i debatten. MEN jag tycker även att det blivit tydligt hur komplicerat uppdraget vi har är. Vanligtvis får jag höra att mitt ansvar är lärandet, varje elev ska utifrån sina förutsättningar nå så långt som möjligt. Allt det där andra-barn som inte har det bra hemma, föräldrar som inte har råd med mat eller konflikter som skett utanför skolan. Allt det där som jag dagligen kämpar med få jag höra ligger på andra instanser-skicka vidare till tex socialtjänst. Nu blir det så tydligt att det faktiskt är på skolan allt detta hanteras. Vi kan inte stänga skolan för var ska barnen vara? Hur ska vi göra med de barn som inte får ett riktigt mål mat, de barn som far illa hemma eller de barn som har skolan som sin enda trygghet? Jag har utbildat mig många år för att bli lärare, för att undervisa. DET är min huvudsakliga kompetens, allt det där andra finns det andra yrkesgrupper som har utbildat sig lika länge för att lära sig. Det är deras kompetens, den kan inte förringas. Givetvis hanterar jag allt det där andra, läraruppdraget är så mycket mer än bara lärande, men låt oss då konstatera det och utifrån det också fundera över lärarens uppdrag, ansvar och hur skolan i framtiden ska se ut! 

Vad gäller omsorgsbiten så har vi ju faktiskt fritidshemmet- jag undrar hur många som VERKLIGEN är beroende av omsorg just nu. Tittar man på listan över vilka yrkeskategorier som ska ha rätt till barnomsorg finns inte ens lärare med. Däremot de som arbetar inom omsorg. För det är där diskussionen ligger, vem ska passa vårdpersonalens barn. Sedan, någonstans i bakgrunden diskuteras lärandet. Distansundervisningen, det digitala lärandet. Det som tydligen ändå inte är nog, trots att en hel yrkesgrupp på någon vecka arbetat hårt för att ställa om sig, för att själva lära sig program, hitta nya metoder och för att få till en bra plattform för ett helt nytt arbetssätt. Nej, det räcker kanske inte- kanske måste vi ändå arbeta lov och helger för att kompensera allt som förlorats. Men det som förloras just nu med en enorm andel frånvarande elever det behöver vi inte kompensera? 

Det pratas om att barn inte blir så sjuka men aldrig har jag hört det nämnas att de faktiskt kan smitta oss. Hur ser vår arbetsmiljösituation ut? Jag har inga skyddskläder utan utsätts dagligen från smittan från en grupp på långt över 500. Dessutom en grupp som kanske inte kan hålla en lika god handhygien som man kan förvänta sig av vuxna medmänniskor.  

Mina elever har stor frånvaro, en del pga av sjukdom och en del pga av oro. I möjligaste mån försöker vi ge alla den utbildning de ska ha. Distansundervisningen är redan ett faktum, men den ska balanseras mellan ordinarie fysisk utbildning också. Dubbla undervisningsmetoder bedrivs alltså just nu. Är jag påtvingad det? Nej, men mitt uppdrag är att låta alla elever nå så långt de kan och jag kan inte räkna bort stora delar av elevgruppen. Jag älskar mitt jobb men frustrationen över allt det här andra driver mig bort ifrån det jag verkligen vill göra. Allt har på något sätt aktualiserats i samband med Corona. Vad är lärarens värde? Vad är skolans uppdrag? Hur ser samhället på skolan? Jag visste faktiskt inte om jag skulle skratta eller gråta när skolverket kom med tips på vad man kan tänka på vid distansundervisning. Där min i rådet till lärare faktiskt skriver som en helt egen punkt "packa era väskor"
Jag har alltså läst fem år på universitetet för att få tipset att jag inte ska glömma mitt arbetsmaterial på jobbet. 

Slutligen. Jag vill mitt bästa för mina elever, för mina egna barn och för skolan som helhet. Jag ser alla svårigheter med distansundervisning men också svårigheterna att bedriva undervisning som vanligt när allt är upp och ner. Jag vill att vi tydliggör våra olika uppdrag, allt kan inte landa på läraren”

 

-       Anonym lärare